Tant Grön - filosoferingar över ditt å datt!

Inlägg publicerade under kategorin Personlig utveckling

Av Tant Grön - 19 oktober 2009 18:42

På Internet alltså! I DN idag finns en artikel om just detta. Intressant må jag säja, eftersom jag själv surfar i cybern en hel del och kan känna ibland att det kanske blir väl mycket, men om artikeln stämmer överens med verkligheten är det ju inget bekymmer.


Om man blir smartare och mer beslutsfattande genom att surfa på nätet är det ju väldigt positivt. Personligen måste jag säja att jag har lärt mig väldigt mycket via mitt surfande. Har hittat information som varit svår att komma åt annars och via olika forum diskuterat olika saker med andra, som naturligtvis kan vara väldigt givande. Dessutom kan det många gånger vara socialt att "umgås" med folk via nätet istället för att sitta för sig själv och glo på TV, som en jämförelse.


För mig som varit arbetslös långa tider har nätet varit en räddare i nöden, det måste jag säja. Jag har lärt känna en del människor tack vare nätet... Och självklart gör Internet det enklare när det gäller kontakt med myndigheter: man slipper sitta i telefonkö vilket är mycket värdefullt när man endast har mobiltelefon. Via mail kan man idag sköta det mesta av kontakterna med t ex arbetsförmedlingen och A-kassan och även andra myndigheter samt göra sina bankaffärer, handla via postorder, hålla kontakt med gamla bekanta som man inte längre träffar... Man kan blogga och ventilera åsikter som fyller skallen... Internet är bra helt enkelt, om du frågar mig!


Om man dessutom blir smartare och mer beslutsfattande av att använda sig av Internet finns det ju absolut ingen anledning att låta bli - att surfa alltså!


ANNONS
Av Tant Grön - 11 oktober 2009 08:51

Kom att tänka på detta uttryck när jag läste en krönika i Expressen idag. En pappa som beklagade sig över pekfingermorsor på stan, när han är ute med sitt barn. Och javisst, det kan säkert vara så men jag kan nog heller tycka att det ofta är andra reaktioner när pappor tar hand om sina egna barn.


Pappor som tar hand om sina egna barn ses ofta som otroligt duktiga! Mammor är aldrig lika duktiga - det är självklart att mammor ska ta hand om sina barn, eller hur? En mamma som inte gör det är fruktansvärt dålig, medan en pappa kan fullständigt skita i sina barn och ändå komma undan med hedern i behåll.


Pappor är dessutom ofta (var det förr i alla fall) barnvakt åt sina egna barn! Ja, det är fucking unbelieable! En mamma är aldrig barnvakt åt sina egna barn... Har personligen alltid retat mig på det här uttrycket!


Pappor har ofta en tendens att skylla på mamman när dom inte vill engagera sig i sina egna barn: mamman tillåter inte papporna att vara tillsammans med deras egna barn. Det är alldeles säkert så många gånger, men inte alltid. Det finns pappor som inte är ett dugg intresserad av sina barn, otroligt men sant - det krävs ingen förbjudande mamma där!


Jag minns när jag fick barn och var på BB: pappan i fråga blev hembjuden till grannarna på mat och cigarrökning  - själv tog jag hand om vår lilla bäbis och inte var det nån som tyckte att det var så märkvärdigt. Om jag var ensam hemma med barnen var det aldrig nån granne som bjöd mig på mat, inte en enda gång... Eller frågade om jag behövde nån hjälp av nåt slag. Mammor fixar ju sånt själv! Ja, jag låter lite bitter, jag vet - men det är jag inte. Jag ser mer det komiska i det hela! Stackars pappan kunde inte ens fixa mat så grannarna måste bjuda honom...Efter skiljsmässan har pappans deltagande varit under all kritik, ändå är det rätt okej i mångas ögon. Om jag som mamma hade varit hälften så värdelös som förälder, vad hade hänt då? Ska inte gå in på detaljer, men jag retar mig på just detta att pappor som tar hand om SINA EGNA barn anses så otroligt duktiga, medan samma sak är en självklarthet för mammor att göra, utan större ovationer.


Det finns mycket att säja om det här, beroende på ur vilken synvinkel man ser det. Att ojja sig över pekfingermorsor känns lite hysteriskt: dom får även mammor stå ut med, speciellt unga mammor. Vi rutinerade morsor kan ha en tendens att vara lite förmanande. Den som känner sig lugn och trygg kan faktiskt se pekfingermorsornas förmandande som goda råd! Men jag vet ju själv hur det är när man fått barn, särskilt första barnet: man vill vara så duktig och man tror att man kan ALLT! Att ta emot råd skadar aldrig - om man sen vill bry sig om råden eller inte är ju upp till en själv.


Självklart tycker jag att det är bra när pappor engagerar sig i sina barn, men i mina ögon är det en självklarhet - allt annat är illa!


ANNONS
Av Tant Grön - 10 oktober 2009 14:37

Jajjemän, nu är det klart med allt när det gäller mitt nya kliv i livet. Har kikat på en jättefin lägenhet och även skrivit kontrakt med hyresvärden - klappat och klart att flytta in till 1 dec! Jag har väldigt svårt att förklara hur lycklig jag är över det här, tror att det är enbart mina närmaste som riktigt förstår - dom som varit med om hur det har varit under ett antal, ganska många, år. Tänker faktiskt inte ens försöka förklara...


Men jag kan försäkra er om att lägeheten är helt underbart fin, en trea på övervåningen av en f d disponentvilla ombyggd till ett mindre hyreshus. Lägenheten är ljus och fin, jättefräsch och med snedtak i hela våningen (höga snedtak) som gör att den blir otroligt ombonad. Stort fint badrum med tvättmaskin och torktumlare, stort ljust kök med fräsch inredning och med ett lågt fönster framför diskbänken: som på beställning eftersom jag verkligen gillar det!


Läget är också bra. Lite på sidan men ändå inte ensligt och nära till centrum med affärer. Passar mig perfekt! Det känns som att den lägenheten har väntat på mig, eftersom allt har klaffat så otroligt bra. En euforisk känsla, kan jag tala om...


Dessutom är det skönt med lite omstart i livet! New balls!!


Av Tant Grön - 1 september 2009 07:42

Jamen visst, från och med idag har jag tre månader uppsägningstid av min lägenhet. Det känns bra: att ha ett mål i sikte, att få ta nya tag, att få byta miljö, att komma nära dottern, att ha större chans till jobb... Enbart positivt allt detta!


Yes box!!

Av Tant Grön - 28 augusti 2009 18:35

Ett klokord från Wayne W Dyer i hans serie av kort med olika ursäkter och deras omvända meningar - Excuses begone!


Ajöss med ursäkter!!


Ursäkt:

Det kommer att bli svårt.

Ajöss med ursäkten:

Jag har förmågan att genomföra vilken uppgift som helst som jag bestämmer mig för och gör det med lätthet och välbefinnande.



Av Tant Grön - 28 augusti 2009 08:08

...ska min yngste son göra i helgen. Det känns lite konstigt att han som bott med mig så länge, bara han och jag och flyttade hemifrån för 1½ år sen, ska flytta så långt bort! Det har gått så fort senast åren - plötsligt var även han en vuxen person...


Det är nog lite synd om yngsta barnet i en familj... Jag minns att även min mamma hade svårt att släppa min yngste bror - han blev liksom aldrig vuxen i hennes ögon medan alla vi andra var vuxna ganska tidigt. Fast jag kan inte säja att jag ser min yngste son som nåt litet barn precis. Däremot har jag svårare att vänja mig vid att han är vuxen och klarar sig själv, om jag jämför med mina två äldre barn. Inte så att jag försöker ligga över på nåt vis, det är mer mentalt det här. 


Egentligen tycker jag att det är jättekul att han gör det han känner för, flyttar dit han vill och att han fixar allt på egen hand. Självständiga barn har varit mitt mål och jag tycker att ambitionen har lyckats. Alla tre är väldigt självständiga, samtidigt som vi har bra förhållanden. Det känns som att mitt uppdrag har varit att försöka ge dom rätt redskap för att dom ska kunna skapa sig ett bra liv och bli bra människor. Resultatet är enligt mitt sätt att se, att mina barn har blivit bättre människor än vad jag själv är, på flera olika vis. Det känns väldigt bra... Vi ligger på plus!


Och ett plus är det även att jag snart har anledning att ta en tripp till Skåne nån gång emellanåt! 



Av Tant Grön - 26 augusti 2009 09:55


Var uppmärksam på strömningarna (flödet) i ditt liv
(Pay attention to the flow in your life) - sagt av Wayne W Dyer

Av Tant Grön - 25 augusti 2009 10:58

Dags att packa ihop och dra vidare - vara borta nästa morgon!


Näää, så illa är det inte... har tre månader på mig att komma ur lägenheten, i vanlig ordning. Men det är bestämt i alla fall: att jag ska flytta från denna lilla stad, som jag bott i så länge nu.


1974 var året då jag flyttade hit för att göra mitt praktikår i frisörutbildningen - det är banne mig ett tag sen nu! Under i mitt första år i Kramfors träffade jag mitt ex, mina barns far och blev även erbjuden jobb på friseringen där jag gjort min praktik. Där blev jag sen kvar i 13 år innan jag beslutade mig för att öppan eget i hemmet. Då hade vi tre barn. Eget hade jag i några år men började känna mig allt för sliten och bestämde mig för att sadla om - jag orkade inte jobba så mycket som jag skulle behöva i friseringen och det var en massa annat också som gjorde att jag kände att det var dags att göra nåt annat.


1994 blev det separation i äktenskapet. Då gick jag trädgårdsutbildningen och hade fått säsongsjobb och allt bara tuffade på. Tillvaron handlade om att hålla sig upprätt och försöka få till en ny plattform att stå på för hela familjen. Det lyckades väl sisådär, men med facit i hand har det gått ganska bra, om du frågar mig.


2001 bytte jag jobb och flyttade till Sundsvall, men det gick fullständigt åt h-e med den saken! Jag blev helt enkelt lurad av nya arbetsgivaren, som utlovat mer än vad han/hon kunde stå för - jag blev uppsagd nästan omgående, trots att dom haft tid på sig under min tjänstledighet/provanställning att meddela mig att jag inte skulle få jobba kvar.  Tyvärr fick jag inte rätt hjälp av facket heller och höll på i flera år att försöka få rätsida på skiten, men var tvungen att ge upp till slut. Men jag säjer som Rickardsson, crossföraren: Ja ä int' bitter!! (Jo, lite faktiskt...för att vara ärlig). Det var en helvetisk tid det där, kan jag säja... det var som att ha blivit skjuten rätt genom skallen! Allt ställdes på sin spets och det var nog bara självbevarelsedriften som höll mig på benen... Trots allt så kommer det alltid nåt gott ur allt elände!


Och på nåt vis har det gått det här - man är ju tjurigare än man tror många gånger! Mina planer under flera år har varit att flytta när ingen av barna bor kvar hemma och i vintras hade jag mina förhoppningar om fast jobb i Jämtland, men det sket sig i sista böjen som man säjer... Sen har det liksom bara hängt i luften allt, men nu är det som sagt ändå dags - alldeles på riktigt! Tack vare en tjurig dotter och hjälpsamma människor blir det av... En plats i himlen är reserverade åt er!


Det blir en trevlig höst här hos mig!


Translate

Fråga mig

11 besvarade frågor

Omröstning

Vad är viktigast rent konkret för dig när det gäller att skona miljön?
 Välja ekologiskt/KRAV när jag handlar mat.
 Åka tåg istället för flyg så ofta jag kan.
 Åka så lite bil som möjligt.
 Odla egna grönsaker utan konstgödning.
 Undvika allt som innehåller palmolja.
 Undvika alla sojaprodukter som inte är KRAV-märkta.
 Engagera mig i miljörörelsen.
 Vara medlem i WWF (World Wide Fond).
 Vara medlem i Greenpeace.
 Donera pengar till olika miljöprojekt.
 Välja att äta vegetarisk mat.
 Är det någon mening att göra något??
 Men... vem bryr sig???

Presentation


Tant Grön - filosoferar över ditt å datt!!

Gästbok

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2017
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Tant Grön - filosoferingar över ditt å datt! med Blogkeen
Följ Tant Grön - filosoferingar över ditt å datt! med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se