Har nu testat att göra ostchips: man lägger små högar av riven ost på bakplåtspapper på en plåt, stoppar in det ugnen på ca 225 grader tills osten smält och fått lite färg (efter behag). Jag har använt riven Gouda men ska testa nästa gång att strö över riven parmesan på osthögarna - tror att det blir gott. Sen kan man naturligtvis krydda osthögarna med diverse kryddor... 

Har provat detta två ggr och tycker att det blir godare med små chips - ostmängden per chips är ungefär som en 5-krona i diam, om ni förstår. Men allt är en smaksak... Jag förvarar dom i skåpet ovanpå kylen så att dom håller sig krispiga.

Som dip har jag bl a testat min hemgjorda majonäs med chilipasta - otroooooligt gott! Fettrikt och kolhydratsnålt dessutom!

Prova!

 Kan vara värt att ta en kik:

• Allt om LCHF - Din guide till ökat välmående HÄR
  

Ja, enligt en ny studie är läsk och juicer i stora mängder lika farligt som alkohol, för leverns välmående! En person som dricker en liter eller mer av läsk/juice per dag, löper fem gånger större risk för skrumplever än den som inte gör det... Och det är sockret som är boven! Ganska läskigt va? OM det nu stämmer - man kan ju aldrig så noga veta ty och emedan det dyker upp nya studier hela tiden. Det som ena dan är en sanning kan nästa dag vara helt förkastligt.

Dock tror ju jag absolut att socker är ohälsosamt oavsett det är vitt socker eller fruktsocker eller nåt annat socker, åtminstone i större mängder. Självklart blir det enorma mängder om man dricker mycket läsk och juice... 

Tur att man inte druckit mängder av vare sig sprit, läsk eller juice! Fast snart kommer det väl en studie om att det även är farligt att dricka kranvatten! Undras just hur mycket skit man får i sig den vägen??

Fick besök av sheridanz som har en jättetrevlig blogg i blomstrens tecken och självklart måste jag länka:

• Blomster Huset HÄR
  

Jag brukar kolla TV-program på TV-planeten och såg igår att det var en omröstning om vackraste dialekten. Det fanns fem alternativ tror jag, alla dialekter från södra Sverige förutom då ett alternativ: norrländska!

Jag ställer mig frågan: vad är norrländska? Det finns norrländska kvinnor och män, skogar, vattendrag, ljusa nätter osv... men det finns ingen dialekt som heter norrländska!! Det vore som att kalla alla dialekter i Götaland för götaländska!

När ska folk lära sig att Norrland är STORT?? Att det är helt omöjligt att alla människor som bor i Norrland pratar samma dialekt. Lika lite som att Göteborgare pratar samma dialekt som Jönköpingsbor bara för att dom bor i Götaland. Det tror väl ingen ändå? Så varför skulle folk i Jämtland prata samma dialekt som folk i Norrbotten? Det är en hävla skillnad, kan jag säja! Varje landskap i Norrland har sin egen dialekt precis som i södra delen av landet och dessutom finns det en mängd olika lokala mål inom varje landskap även i Norrland.

Ingen tror väl att Värmlänningar pratar samma dialekt som Skåningar? Nä, kunde väl tro det...

Så skärpning nu!! Det finns ingen dialekt som heter norrländska!!

Hittade en intressant artikel i Illustrerad Vetenskap nr 7/2009 som handlar om självbehärskningens inverkan på oss människor och vad det är som styr vår självbehärskning.

Det är tre områden i hjärnan som är avgörande för vår självbehärskning enl artikeln, nämligen

• Dorsala frontomediana cortex (dFMC)
• främre delen av prefrontala cortex (APC)
• främre delen av gyrus cinguli (ACC).

Skanningar som är gjorda visar att

• dFMC lyser upp när vi ska undertrycka en handling, som vi redan har beslutat oss för
• APC kopplar ihop självbehärskning och intelligens
• ACC uppvisar hög aktivitet när vi ska avvika från våra mål och önskemål.

Människor som har högst aktivitet i APC har god förmåga till självbehärskning samt hög intelligens och kokainmissbrukare har nedsatt aktivitet i ACC, är några exempel på vad man kommit fram till genom tester. Självbehärskningen styrs av hjärnans frontallob och man har visat genom skanningarna att narkomaner har låg aktivitet i denna del av hjärnan.

Det är neuroforskaren Hugh Garavan vid Trinity College i Dublin som utfört dessa skanningar och bl a kommit fram till att kokainmissbrukare är beroende av droger pga att deras förmåga att behärska sig är nedsatt. Annars har forskare hittills ansett att narkotikaberoende beror på att "lustcentra" i missbrukarens hjärna är överaktiva och ger ett oemotståndligt behov av nästa lina kokain. Garavans forskning visar att det istället handlar om nedsatt aktivitet i de områden som styr självbehärskningen. Däremot kan man inte säja om det är drogerna som minskar självbehärskningsförmågan eller om det är så, att människor med en bristfällig impulskontroll har större benägehet att ta droger.

Det här kan självklart omsättas i alla möjliga varianter av "dålig självdisciplin": rökning, alkohol, övervikt, sexmissbruk osv osv... 

Denna förmåga är dock inget nytt - redan chimpansens och människans gemensamme förfader hade förmåga till självbehärskning.  Kognitivforskaren Alexandra Rosati vid Duke University i USA har studerat självbehärskning hos schimpanser och bonoboer.  Tio människoapor blev under flera dagar erbjudna vindruvor, som de kunde se genom en plexiglasruta: sex vindruvor på ena sidan och två på den andra. Första dagen fick de välja fritt och hade tillgång till båda portionerna och valde då portionen med de sex druvorna, alla apor gjorde likadant. Nästa dag var det tvingade att vänta 15 sek på den stora portionen innan de kunde ta den. Under tiden hade de möjlighet att ta portionen med två vindruvor. Visat tålamod belönades med större portion. Väntetiden ökades på med 15 sek varje dag och resultatet blev att schimpanserna i genomsnitt väntade i två minuter innan de gav upp och tog den lilla portionen, medan bonoboerna inte kunde hålla sig längre än en minut och 15 sek.

Apornas tålamod visar enligt forskarna att vår gemensamme förfader, som levde för sex till åtta miljoner år sen, hade förmåga till självbehärskning. Detta var en värdefull förmåga som resulterade i att människan t ex uppfunnit jordbruket, där man måste jobba hårt för att kunna skörda och få mat.

Den viktigaste slutsatsen av dessa nya rön är förmodligen att vi inte ska överanstränga vår självbehärskning, som trots allt är begränsad, genom att försöka nå flera mål samtidig t ex att sluta röka och gå ner i vikt. Samtliga kräver en hög grad av självbehärskning och det har nog många av oss upplevt själva - att det inte fungerar.

Hela artikeln är intressant, läs den gärna.

Kan ju tillägga, att personligen har jag fått bättre självdisciplin när det gäller snabba kolhydrater (läs godis och annat sött), sen jag började med LCHF. Där kan man säkert göra en koppling till blodsockrets påverkan av sötsuget - med städigt låg blodsockernivå får jag inget sötsug alls och har lättare att behärska mig när jag blir bjuden på nåt sött och gott t ex! 

Hos Kostdoktorn kan man idag läsa om en stor studie ang kroppens behov och påverkan av D-vitamin och Omega-3. Studien ska utföras i USA bl a via Harvard Medical School och påbörjas i januari 2010. Väldigt intressant tycker jag. Ska man vara kritisk kan man naturligtvis tänka att hälsokostindustrin på nåt vis är inblandad, för att få sälja mer D-vitamin- och Omega-3-preparat... Men då är man ju kritiskt förstås... 

En del vill mena att D-vitaminbrist kan vara orsak till influensaepedemier, så det vore ju fantastiskt om tillskott av D-vitamin kan sätta stopp för sånt. På Annika Dahlkvists blogg kan man läsa en del om detta... 

Personligen har jag som sagt inte varit förkyld sen jag började äta enl LCHF, trots att jag under tidigare år varit extremt utsatt för solljus, då jag jobbat utomhus under flera år och då under sommarhalvåret. Därför undrar jag lite om det verkligen stämmer att D-vitaminsbrist kan orsaka att man lättare drabbas av influensa och förkylningar...  Det stämmer ju inte riktigt i mitt fall, om nu inte min kost ger mig mer D-vitamin än allt solljus gjorde under somrarna förut, men det verkar inte troligt. 

Fast det blir naturligtvis intressant att se vad man kommer fram till i den stora studien!

Dags att göra en liten utvärdering känns det som...

För ca 1½ år började jag alltså att äta enl LCHF dvs lågkolhyratkost (Low Carb High Fat). Jag har varit ganska strikt hela tiden eftersom jag mått så bra av att äta på det här viset. Från början gick jag ner några kilon kändes det som, men jag väger mig inte numera så jag vet inte hur mycket jag gick ner. Det kändes på kläderna i alla fall...

Det första jag upptäckte var att mina annars stenhårda vadmuskler blivit mjuka och även smalare - tidigare kunde jag absolut inte klämma ihop mina vadmuskler, men det kan jag nu. Benen har blivit några cm smalare dessutom, minst 2-3 cm vilket jag har märkt på skor och stövlar. Jag har grova ben och svårt att hitta stövlar och ens boots som är vida nog, men numer är det faktiskt utrymme över i skaftet på mina gummistövlar t ex!! Dom har tidigare suttit absolut tajt runt vaden och inte ens gått på ordentligt. Även ett par boots som jag inte kunnat dra upp dragkedjan på tidigare, går på utan problem numera. Tyvärr har jag inte mätt mig från början eftersom jag inte hade en tanke på att nåt sånt här skulle hända... 

Dessutom har mina tidigare besvär med restleslegs (krypningar i benen) försvunnit helt, likaså mina benkramper! Helt fantastiskt! Som en följd av att mina ben fungerar bättre vad gäller blodcirkulation, har jag även blivit av med min hjärtklappning som jag alltid fick förut om jag var trött eller stressad. Enda gångerna jag får hjärtklappning numera är om jag har ätit nåt med högt kolhydratinnehåll!!  Fick förklarat av en vän som är massör, att vadmusklerna och hjärtat har stort blodutbyte, så mina benbesvär hade koppling till min hjärtklappning helt klart.

Förkylningar drabbades jag av flera ggr om året förut, med påföljande luftvägsinfektion pga att mina flimmerhår är sabbade sen frissatiden (av alla ångor från permanentolja, blekning osv).  Minsta lilla förkylning var ett elände! Hostan tog nästan knäcke på mig... Sen jag började med LCHF har jag varit förkyld, eller flunsig, EN gång och då fick jag mest bara lite feber. Luftvägsinfektion har jag inte haft på närmare två år nu... Under en period använde jag mig av Berocca, vitaminpreparat från Apoteket, och det kan naturligtvis har hjälpt till en del från början, när jag hade en envis förkylning för snart två år sen. Men helt klart har kosten den största inverkan - jag använder inte Berocca längre och det är ett bra tag sen sist.

Rökt har jag gjort i många år tidigare, dock inte nån storrökare utan mer feströkare och nån cigg ibland, periodvis mer. Sen snart ett år tillbaka röker jag inte alls! Det har gått av sig själv - jag har inte ansträngt mig, utan det är som att kroppen själv vägrar att dra i sig detta gift!

Rent allmänt slipper jag 'paltkoma' när jag har ätit, jag får inga tröttskov under dagarna som jag alltid fått förut... När jag blir hungrig är det liksom bara magen som är hungrig: förut kunde jag bli helt matt och känna mig helt slut i skallen!
Magen funkar perfekt kan man säja - tidigare var jag ofta gasig och ojämn.
Humörssvängningarna existerar inte, däremot kan jag känna mig lite mer "låg" än förut, men det är säkert en vanesak - blodsockret jazzar ju inte upp och ner i alla fall! Överlag känner jag mig mer skärpt i skallen för det mesta. 

Vikten däremot händer det inte mycket med!  Jag har läst och begrundat olika anledningar till varför man inte går ner i vikt och det jag kan komma fram till är, att jag har bantat för mycket tidigare. Lågkalorikost med lightprodukter, ren svält emellanåt och däremellan har jag överätit. Det kan ta tid för kroppen att släppa på kilona då, säjs det. Nu har jag testat att äta ännu mer fett än tidigare efter att ha räknat fram att jag har ätit lite för lite hittills. Än så länge märker jag inget, men det är bara en vecka som jag hållit på mer strukturerat: tidigare har jag inte räknat alls! Men jag tar det med ro och tänker inte hamna i bantarfällan igen!!

Vikten känns ändå som en bisak och jag tror att det kommer att ge sig själv. LCHF är ändå nåt som jag kan fortsätta med, som är hållbart vilket inte alla andra sätt att gå ner i vikt har varit för mig.

Sammanfattningsvis kan jag ändå säja att det enbart är plus! Jag har blivit av med:

• Restless legs
• Benkramper 
• Hjärtklappning
• Förkylningar och luftvägsinfektion
  
• Rökbegäret
• Trötthet
• Magproblem
• Humörsvängningar
• Bantartänket

Grundanledningen till varför jag började med LCHF var att jag under senare år upptäckt att jag mådde väldigt dåligt om jag åt godis eller annat som är väldigt sött - jag fick rena baksmällan med uruselt humör och dåligt allmäntillstånd! Eftersom min pappa fick åldersdiabetes började jag känna mig orolig med såna reaktioner... Dessutom visste jag ju att många gått ner i vikt av att äta enl LCHF och ville testa även därför, men grundanledningen var just reaktionerna på socker.

Så jag är väldigt nöjd, trots att jag inte gått ner i vikt - än!!