Inger

12 juli 2009 15:40

Jag har i min ägo en spikmatta, och visst har den effekt på mig och flera i min närhet likaså. Sen huruvida den är läkande eller inte för vår kropp ska jag låta vara osagt, men helt klart gör den nytta.....

Ewa

12 juli 2009 16:34

Det är ju så att det som inte kan mätas eller bevisas på ett konkret sätt anses som bluff och påhitt. Jag har svårt att tro att de som upplever sig som hjälpta av spikmattorna inbillar sig. Allt är relativt och alla människor är olika. Så fort något blir populärt hos fler än 5 personer, så måste det genast undersökas för att bevisa att människan är lättlurad. Det är sorgligt. Jag har ingen spikmatta. För dyrt och för VASST (jag har känt på piggarna...).

Tant Grön

12 juli 2009 18:23

Det är väl så, att rent vetenskapligt så ska det ju påvisas att det verkligen får människor friska, genom att man gör vetenskapliga undersökningar. Hur sanningsenliga såna är, kan ju diskuteras förstås, men det är ändå intressant att fundera på saken tycker jag. Han som uppfunnit spikmattan har tydligen blivit enormt förmögen, enligt en tidningsartikel nånstans (minns inte var) för ett tag sen... Klart att det handlar om pengar som allt annat.

Att man sen upplever välmående av att ligga på en spikmatta kan ju ingen ta ifrån en, oavsett det är vetenskapligt 'bevisat' eller inte. Men allt tål att tittas på från olika håll - kritiskt tänkande kallas sånt för, tror jag...

Krister

12 juli 2009 21:01

Att folk UPPLEVER sig hjälpta av en viss sak är ju inte bevis för att det är så. Finns massor av försök där versam medicin bytits ut mot sockerpiller. De som ätit sockerpiller anser sig mycket bättre än innan.
Placeboeffekt alltså.

Om samma sak gäller för dessa mattor låter jag vara osagt, men som sagt en upplevelse är inget bevis.

Gubbfan

13 juli 2009 08:57

Tror inte att jag skulle skaffa någon även om det funnits penningar. Men det är ju klart att man kanske mår bättre av att ligga på en spikmatta. Om jag får jämföra med något liknade: Jag mår jättebra varje gång jag har lämnat blod. Tror att jag får en endorfinkick.
Lite-lite-lite narkoman tydligen. :-(
Men det känns lite grand som förtjusningen för äppelcidervinäger för några år sedan.
Tydligen inte lika bra längre för de som vill tömma våra plånböcker.

Mikkan

13 juli 2009 11:34

Jag har också känt mig lite skeptisk. Säkert känns det bra, och det är väl toppen, men när något blir en sån stor grej, en ny mirakelpryl, så undrar jag alltid hur det ligger till egenligen...