Tant Grön - filosoferingar över ditt å datt!

Alla inlägg under augusti 2008

Av Tant Grön - 10 augusti 2008 14:30

... än sjuk och fattig? Ja, vem vill väl inte vara det? Jag läste idag en insändare som funderade kring hur den borgerliga regeringens politik slår mot folk som är sjuka och/eller arbetslösa. Insändaren hade flera kommentarer från en person som klart och tydligt står på moderaternas sida och anser att vår nuvarande regering har gjort ett fantastiskt jobb på kort tid. Fantastiskt jobb med vad??


Med att massor av människor har lämnat sina A-kassor? Eller kanske för att dom som inte lyckats få jobb inom 300 dagar får 65% i ersättning och hamnar under existensminimum? Kanske det är bra jobb att mängder av sjuka hamnar utanför systemet eftersom dom inte kan återgå till jobb inom 6 månader?


Alltså... det finns säkert en hel del bra i Alliansens politik, men jag ser ändå mer nackdelar än fördelar för gemene man. Förhoppningsvis har jag fel - det är några år kvar innan det blir ett ev maktskifte och borgarna hinner med många förändringar innan dess. Det känns väldigt mycket som att politiken är till för alla som är rika och friska, inte för dom som är sjuka och fattiga... Ättestupan väntar...?


Just för tillfället har jag jobb och visst märker jag på lönen att skatten är lägre, men jag betalar gärna mer skatt för att få behålla den välfärd vi haft för alla. Tyvärr har folk blivit mer och mer egoistiska, solidaritet vet inte många vad det är längre... så synd! Jag är lyckligtvis frisk fast jag är fattig, men jag vill gärna ha en fungerande sjukvård för alla som behöver den. Tanken att vara så sjuk att jag inte kan jobba, men veta att efter 6 månader MÅSTE jag vara friskt, annars...


Likaså vill jag att folk som inte lyckas få jobb ska kunna ha det drägligt ekonomiskt - även medan jag hade fast jobb ville jag det, men ännu mer nu när jag vet hur eländigt det kan vara att aldrig få jobb än hur många man söker. Att dessutom få eländigt lite ersättning gör saken ännu sämre: man blir helt fjättrad till slut. Den som inte upplevt det kan aldrig förstå hur det är! Men om man har lite empati och kan känna solidarietet med andra, finns en chans att man kan ana hur det kan vara.


Fast... huvesaken man är rik och frisk så att man slipper utanförskapet! Hejhopp!

ANNONS
Av Tant Grön - 2 augusti 2008 17:04

Så har det blivit ännu en ny månad och jag är fortfarande kvar i Jämtarnas rike! Trivs gör jag också fortfarande... tyvärr blir det mest bara jobba, äta och sova, men eftersom det är en begränsad tid så funkar det. Nya bekantskaper blir det och det är trevligt, men det är ändå så att människor är rätt lika varann överallt. Vi är nog alla rätt lika varann, trots allt!


Efter många år i servicebranchen på ett eller annat vis, har jag en förmåga att läsa av folk rätt snabbt. Oftast är min första reaktion den som visar sig vara "korrekt", men ibland har jag fel och det har jag fått uppleva redan. Till det positiva! Detta gäller då alltså personer som jag inte har en privat relation till utan mer yrkesmässig eller inte så djup relation. Privat är jag urusel på att tolka människor! Där har jag fel hela tiden... Jag har insett att jag oftast har en för positiv inställning från början, vilket gör att jag blir grymt besviken när sanningen visar sig. Det känns som att jag aldrig kan lära känna nån tillräckligt bra, eller så har jag fel krav på mina nära relationer... Faktum är att det har gått så långt att jag har gett upp! Dom enda jag har en nära relation till är mina barn och några av mina syskon - det är personer som jag känner så väl som man kan känna nån, tror jag.


Men nog om detta... det jag vill ventilera är just hur lika vi människor ändå är varann. Man stöter på alla typer överallt, men det finns alltid nån man känner redan som liknar dom här nya bekantskaperna. Jag är fascinerad av det här! Människors beteende har alltid intresserat mig. Oftast har jag lätt för att komma överens och trivas med folk, men det finns självklart vissa typer som det bara inte funkar med, än hur jag anstränger mig. När jag var yngre hade jag mer tolerans för såna personer, idag har jag ingen tolerans alls - jag anstränger mig inte längre för att försöka gilla dom och jag har inga "krav" på att dom ska gilla mig. Om det är folk jag jobbar med så kan jag fördra dom som arbetskompisar, men vill inte på nåt vis involvera mig i dom som personer.


En typ som jag har väldigt svårt med, är personer som hela tiden pratar om sig själva utan att nånsin lyssna på nån annan. Dom babblar på om allt som kretsar omkring dom, vare sig man är intresserad eller inte. Börjar man prata om nåt, oavsett vad, så har dom alltid nåt personligt att koppla till och så är babblandet igång. Jag klarar inte av det! Efter ett tag slutar jag att prata med såna personer - det är meningslöst att försöka föra nån form av konversation!


En annan typ är personer som inte kan ta till sig befogad kritik eller goda råd - fast det gäller enbart i jobbet, privat ger jag aldrig kritik om inte personer ber om min åsikt! När det gäller jobbet måste man ju ge kritik när nån har gjort fel, dvs verkligen fel, och när jag har mer kunskap än den andre, så att säja. Ofta tyder väl sånt på att personen i fråga har dålig självkänsla och har svårt att tolka kritiken på rätt sätt (dvs inte som kritik utan mer som upplysning eller gott råd), men jobbigt kan det vara, tycker jag, när en person alltid är så. Endera får man väga orden på guldvåg eller så landar kritiken fel hela tiden och man kan hamna i en återvändsgränd som faktiskt kan ge ett hopplöst läge. Jag tröttnar fort även på såna personer...


Personer som pratar både på in- och utandning är också jobbiga! Man vet sällan vad dom egentligen pratar om eftersom dom hoppar från ena ämnet till det andra utan att andas emellan (känns det som)! Såna personer orkar jag oftast prata med ett par gånger max innan jag ger upp...


För övrigt tycker jag nog att dom flesta människor är rätt okej och har nåt att ge. Man får ju vara lite självkritiskt också naturligtvis, men hur det än är så kan man inte gilla alla. Vissa står man knappt ut med nån längre stund, men man får väl försöka undvika såna.


Framför allt så är vi alla mer lika än vi kanske många gånger tror...

ANNONS

Translate

Fråga mig

11 besvarade frågor

Omröstning

Vad är viktigast rent konkret för dig när det gäller att skona miljön?
 Välja ekologiskt/KRAV när jag handlar mat.
 Åka tåg istället för flyg så ofta jag kan.
 Åka så lite bil som möjligt.
 Odla egna grönsaker utan konstgödning.
 Undvika allt som innehåller palmolja.
 Undvika alla sojaprodukter som inte är KRAV-märkta.
 Engagera mig i miljörörelsen.
 Vara medlem i WWF (World Wide Fond).
 Vara medlem i Greenpeace.
 Donera pengar till olika miljöprojekt.
 Välja att äta vegetarisk mat.
 Är det någon mening att göra något??
 Men... vem bryr sig???

Presentation


Tant Grön - filosoferar över ditt å datt!!

Gästbok

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Tant Grön - filosoferingar över ditt å datt! med Blogkeen
Följ Tant Grön - filosoferingar över ditt å datt! med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se